Flertalet av tjejerna i min närmsta vänkrets, mig själv inräknad, har varit singlar rätt länge. Nyligen pratade vi just om avsaknaden av kärlek i våra liv. Som så många gånger förr. En tanke slog mig då: det var så längesen jag var kär att jag helt ärligt inte riktigt minns hur det känns. Jag fick medhåll tack och lov så jag är inte ensam men det känns lite sorgligt. Nu är ju inte våra liv helt killfria alltid men den där personen som drabbar mig, gör att jag inte kan sova för det pirrar så i magen eller mest går runt och ler- var är han? Man säger ju att Good guys finish last och det stämmer även på mitt tjejgäng som är bland de bästa och snyggaste man kan hitta i den här stan. Men så länge vi har varandra känns det rätt bra ändå. Ni är så fina allihop och jag är tacksam över att ha er i mitt liv. Älskar er!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar