lördag 30 april 2011
Jeans
Har den här veckan ökat antalet jeans i min garderob med ungefär 250%. Älska Cheap Monday, älska vad Cheap Monday kan göra för dig.
Word
Man tror man ska klara det som genom något slags mirakel. Vi skulle ju aldrig bli något kärnfamiljspektakel. Nu står du på balkongen med en kopp kaffe och ett bloss. Kanske undrar du också vad som hände med oss.
Jobb(igt)
Jag är tillbaks i verkligheten, tillbaks på bloggen. En tuff arbetsvecka senare där timmarna av sömn varit få, tempot högt och kroppen nu är trött. Men jag har fått många människor att le, blivit tackad gång på gång för min kunskap och proffsighet. Då gör det inte så mycket att man somnar i soffan innan kvällsnyheterna börjat.
Unnar mig något gott och starkt ikväll med Nathalie. Se upp Stockholm!
Unnar mig något gott och starkt ikväll med Nathalie. Se upp Stockholm!
tisdag 26 april 2011
Frankie's love
Kärlekens kraft. Som när det enda jag vill är att lyssna på den här låten. Om och om igen. Som när det skär i mitt hjärta, men inte alltid. Dock: jag får då alltid lust att svepa en redig whiskey. Jag ogillar whiskey rätt ordentligt så tack och lov händer det inte så ofta. Som att låten gör att jag vill ge någon en djup innerlig kyss och sen stryka honom lätt längs käkbenet. Kanske det finaste som finns. Jag önskar att det hände oftare.
Skitjobb
Ok att mitt liv ofta är fyllt av överaskningar och ombytelse men att morgondagens lägenhetsvisning har bytts ut mot en tidig morgon på jobbet för att det är stopp i toaletten och det krävs en pumpbil för att lösa det? Ironin i det är nästan, men bara nästan, extrem även för att vara mig.
måndag 25 april 2011
En fin lördag i korthet
Att dricka flasköl.
Att dricka Havana i vinglas.
Att lyssna på Cut Copy.
Att lyssna på Morrissey.
Att få en kram.
Att vara frikostig med dricksen.
Att flirta.
Att prata kärleksproblem.
Att prata sex.
Att vara turistmagnet.
Att överväga charterromans på hemmaplan.
Att en 20-åring raggar på en. Respekt.
Att varsamt nobba en 20-åring. Vill inte ärra.
Att sakna och längta efter någon.
Att dricka Havana i vinglas.
Att lyssna på Cut Copy.
Att lyssna på Morrissey.
Att få en kram.
Att vara frikostig med dricksen.
Att flirta.
Att prata kärleksproblem.
Att prata sex.
Att vara turistmagnet.
Att överväga charterromans på hemmaplan.
Att en 20-åring raggar på en. Respekt.
Att varsamt nobba en 20-åring. Vill inte ärra.
Att sakna och längta efter någon.
söndag 24 april 2011
Jonas
Skammen var aldrig din.
Det finns dom som gjort dig illa,
det finns dom som inget vet,
det finns dom som gjort en grej av
att skrika ut din hemlighet.
Det finns dom som stal din stolthet.
Det finns dom som tog ditt mod.
Och dom som ingenting förstod.
Dig som ingen känner,
dig som ingen ser.
Du som saknar vänner
och knappt vill andas mer.
Hör på mig min kära,
hur ska jag få dig att förstå:
Du måste resa dig och gå!
Men det finns nåd för nya världar
mycket större än den här,
nya skapelser och tider,
nåd för allt som blir och är.
Och alla deras lögner
betyder ingenting.
Tro mig när jag säger:
Skammen var aldrig din.
Det finns dom som gjort dig illa,
det finns dom som inget vet,
det finns dom som gjort en grej av
att skrika ut din hemlighet.
Det finns dom som stal din stolthet.
Det finns dom som tog ditt mod.
Och dom som ingenting förstod.
Dig som ingen känner,
dig som ingen ser.
Du som saknar vänner
och knappt vill andas mer.
Hör på mig min kära,
hur ska jag få dig att förstå:
Du måste resa dig och gå!
Men det finns nåd för nya världar
mycket större än den här,
nya skapelser och tider,
nåd för allt som blir och är.
Och alla deras lögner
betyder ingenting.
Tro mig när jag säger:
Skammen var aldrig din.
Av: Jonas Gardell
Den tatuerade mannen
Ikväll blev jag lite kär. Blev ännu mer kär i mannens tauteringar. Pratade med mannen om hans tatueringar. Upptäckte att han var gift. Blev lite ledsen. Åkte hem.
lördag 23 april 2011
Kate 2.0
Kate Moss i majnumret av Vogue Paris. Stylad av Emmanuelle Alt och foto av Mert & Marcus. Gillar.
torsdag 21 april 2011
Stylizta + Strand
Nästa vecka ska jag på visning av en lägenhet som ligger runt hörnet från Strand sett. Kan det bli bättre? Nope. Gissa var jag kommer tillbringa sommaren i så fall? Och var det blir efterfest?
onsdag 20 april 2011
DM
Jag älskar Depeche Mode. Av hela mitt svarta hjärta. Så vacker, så bra musik. Den här är en av de bästa. Punkt.
Och med det säger jag godnatt.
Och med det säger jag godnatt.
McQueen for me?
Nämnde jag att jag fyller 30 om några veckor? I mina drömmar blir då de här mina. Jag lovar att älska dig för evigt i så fall. Vi pratar ju ändå 20 000 kronorsklassen. Men vi pratar Alexander McQueen.
Lite mer humant pris men ändå out of reach. Just nu. En dag, garanterat en dag SKA jag äga en sån här. Eller någon av de andra McQueenclutcharna.
Lite mer humant pris men ändå out of reach. Just nu. En dag, garanterat en dag SKA jag äga en sån här. Eller någon av de andra McQueenclutcharna.
Den bowlande Badankan
Nu har jag funderat. På gårkvällen alltså.
Så. Vi hade som sagt bestämt oss för att bowla, halva sällskapet lämnade walk over pga sjukdom så det blev en renodlad landskamp mellan Sverige och Grekland. Men vansinnigt kul hade vi ändå.
Sen dök han alltså upp. Badankan. Otippat men likväl roligt. Han är fin han. Fick lite tips, vilket hjälpte min knackiga inledning och poängen hamnade tillslut på den nivå de brukar vara på.
Det kändes som alltid bra att träffa honom, inte konstigt alls. Dock så har han ju något speciellt vilket min mage är vänlig nog att påpeka. Tack, jag har förstått nu. Men eftersom hans mage inte talar samma språk som min så börjar det kännas långrandigt. Lite av en monolog.
Framförallt är det något fysiskt. Det erkänner jag, han attraherar mig. Vansinnigt. Fick bita mig både en och två gånger i tungan för att hindra mig själv från att springa över och välta omkull honom istället för käglorna. Antar att folk hade funnit det något provocerande, ungefär som när vi var på Strand. Hade ju förstås varit rätt kul att se reaktionerna.
Attraktion. Det är ju det som är grejen, det behöver inte vara svårare än så. Det behöver inte vara MER än så. Jag är alldeles för svårflörtad för att kunna säga om jag vill något mer så tidigt. Men jag tror att HAN tror att jag tror det. Eller vill. Om ni hänger med. Ibland är det kärlek vid första ögonkastet men inte alltid. Men det får man kanske inte erkänna som tjej.
Så. Seså. Vågar du välta omkull mig?
Så. Vi hade som sagt bestämt oss för att bowla, halva sällskapet lämnade walk over pga sjukdom så det blev en renodlad landskamp mellan Sverige och Grekland. Men vansinnigt kul hade vi ändå.
Sen dök han alltså upp. Badankan. Otippat men likväl roligt. Han är fin han. Fick lite tips, vilket hjälpte min knackiga inledning och poängen hamnade tillslut på den nivå de brukar vara på.
Det kändes som alltid bra att träffa honom, inte konstigt alls. Dock så har han ju något speciellt vilket min mage är vänlig nog att påpeka. Tack, jag har förstått nu. Men eftersom hans mage inte talar samma språk som min så börjar det kännas långrandigt. Lite av en monolog.
Framförallt är det något fysiskt. Det erkänner jag, han attraherar mig. Vansinnigt. Fick bita mig både en och två gånger i tungan för att hindra mig själv från att springa över och välta omkull honom istället för käglorna. Antar att folk hade funnit det något provocerande, ungefär som när vi var på Strand. Hade ju förstås varit rätt kul att se reaktionerna.
Attraktion. Det är ju det som är grejen, det behöver inte vara svårare än så. Det behöver inte vara MER än så. Jag är alldeles för svårflörtad för att kunna säga om jag vill något mer så tidigt. Men jag tror att HAN tror att jag tror det. Eller vill. Om ni hänger med. Ibland är det kärlek vid första ögonkastet men inte alltid. Men det får man kanske inte erkänna som tjej.
Så. Seså. Vågar du välta omkull mig?
tisdag 19 april 2011
Bowlande Badankor
Träffade Badankan ikväll. Av en ren slump. Bloggar om det imorgon, måste nog fundera lite över det först. Men jag gör som Crille sa; sover som en liten fågel inatt. Fråga inte vad det innebär, något grekiskt uttryck som verkade helt logiskt när han förklarade det.
måndag 18 april 2011
Kram
En svunnen konstform skulle jag kalla den. Och saknad.
Tryckaren.
Kommer ni ihåg när man var yngre och varje fest eller klubbkväll avslutades med en intim dans? Fanns det något mysigare än att få krypa in i någons famn, allra helst någon man hade ett gott öga till? Nu är det snarare tvärtom och istället ökas ofta tempot och intensiviteten i musiken ju närmare stängning man kommer. Tänker bara på exempelvis Ljunggren/Bruno där kvällen ofta avslutas med tung industritechno och när det är över och lamporna tänds står man mest där överaskad och blek. Som om allt precis eskalerat och exploderat i en musisk orgasm och nu ligger man där naken och undrar förvånat: vad fan hände egentligen?
Jag älskar tryckare och jag önskar att man fick uppleva fler än vad man faktiskt får. Den senaste fick jag som tur var dansa med någon som fick mitt hjärta att slå en kullerbytta eller två men det är det ingen som vet om. Tills nu.
Att få dansa nära, nära någon är så underskattat och ett himla fint sätt att avsluta en kväll på. Jag saknar.
De här låtarna är nog de jag dansat de flesta tryckarna till. Åttiotalist? Javisst!
Tryckaren.
Kommer ni ihåg när man var yngre och varje fest eller klubbkväll avslutades med en intim dans? Fanns det något mysigare än att få krypa in i någons famn, allra helst någon man hade ett gott öga till? Nu är det snarare tvärtom och istället ökas ofta tempot och intensiviteten i musiken ju närmare stängning man kommer. Tänker bara på exempelvis Ljunggren/Bruno där kvällen ofta avslutas med tung industritechno och när det är över och lamporna tänds står man mest där överaskad och blek. Som om allt precis eskalerat och exploderat i en musisk orgasm och nu ligger man där naken och undrar förvånat: vad fan hände egentligen?
Jag älskar tryckare och jag önskar att man fick uppleva fler än vad man faktiskt får. Den senaste fick jag som tur var dansa med någon som fick mitt hjärta att slå en kullerbytta eller två men det är det ingen som vet om. Tills nu.
Att få dansa nära, nära någon är så underskattat och ett himla fint sätt att avsluta en kväll på. Jag saknar.
De här låtarna är nog de jag dansat de flesta tryckarna till. Åttiotalist? Javisst!
The battle
Imorgon smäller det. Agnarna ska skiljas från vetet. Det är dags för Den Stora Matchen. Vi ska bowla.
söndag 17 april 2011
Riche
Vilken helt fantastiskt härlig kväll jag hade igår! Helt spontant efter middagen bestämde jag och Nathalie oss för att gå ut och dricka lite vin så jag åkte över till hennes nya lägenhet på Kungsholmen. Det sved lite i hjärtat eftersom hon har köpt en lägenhet på parallelgatan till den som jag tittade på för några veckor sen, lägenheten som jag missade med en hårsmån. Ja, det svider fortfarande i hjärtat.
Vi tog en drink och åkte sedan ner till Riche där vi lyckades få en plats i baren. Det tog inte många sekunder innan första raggningsförsöket inleddes. Mannen bredvid i baren gjorde allt för att fånga min uppmärksamhet, när det inte lyckades gned han sig diskret mot mig. Fortfarande noll respons. Försöken fortsatte under ett par timmar- skam den som ger sig! Försök av varierande slag; allt ifrån ett hej till bokstavlig fysisk kontakt. När han tog en isbit och gned över hjärtat hade jag svårt att hålla mig för skratt. Stackars man. Vid försök nr 3 eller 4 avslöjade han sig som en man som tränat in lite passande one liners. Förmodligen har han några på lager som han använder och eftersom jag inte hade nappat på de tidigare tappade även hans försök i kvalitet. Vad sägs om denna:
Man: "Du, ursäkta... igen... men jag måste fråga dig... jobbar du för något företag?"
Jag: "Eehhh... jaa, det kan man väl säga. Hur så?"
Man: "Ja, joo... jag tänkte på din klädsel. Du är så propert klädd så jag tänkte att du måste ju jobba på något företag."
Jag: Tyst och såg nog mest ut som ett frågetecken.
Jag tror nog aldrig att någon har kallat min stil proper och kvällen till ära är det definitivt inte ett ord jag skulle valt själv. Kvällens outfit bestod av oversizelinne, Acneboots, svarta stuprör från Cheap Monday och en knallblå vintagekavaj, toppat med lite stora smycken. Typisk uniform à la rockig modetjej alltså.
Frågan jag ställer mig själv är hur man klär sig i hans ögon om man INTE jobbar för ett företag? Och med tanke på att de flesta människor faktiskt jobbar för ett så måste han endast träffa en viss sort. Men med tanke på hans alkoholintag hade han lika gärna kunnat kalla mig blondin, hans berusningsnivå var ungefär så illa.
Kvällen i övrigt diskuterade vi mest favoritämnet nummer ett: sex men även saker som vad man köper till en kille som fyller år. Mitt förslag: nya underkläder. Till sig själv.
Musiken var bra såklart, när de spelade Arcade Fire tänkte jag en sekund eller två på Badankan som befann sig på andra sidan stan. Men sen kände jag ett andetag i nacken och det var så långt ifrån Badankans som man kan komma utan tillhörde istället min nyfunne manlige vän i baren. Rysning.
När Riche tyckte att det var dags att kasta ut folket var vi duktiga nog att åka hem. Facebook fick totalfnatt och aktiviteten vid 02.30 var febril, vad hände egentligen? Allt ifrån vänner till killar och potentiella booty calls terroriserade min inbox. Men jag åkte hem. Ensam.
Men vilken fin kväll!
Vi tog en drink och åkte sedan ner till Riche där vi lyckades få en plats i baren. Det tog inte många sekunder innan första raggningsförsöket inleddes. Mannen bredvid i baren gjorde allt för att fånga min uppmärksamhet, när det inte lyckades gned han sig diskret mot mig. Fortfarande noll respons. Försöken fortsatte under ett par timmar- skam den som ger sig! Försök av varierande slag; allt ifrån ett hej till bokstavlig fysisk kontakt. När han tog en isbit och gned över hjärtat hade jag svårt att hålla mig för skratt. Stackars man. Vid försök nr 3 eller 4 avslöjade han sig som en man som tränat in lite passande one liners. Förmodligen har han några på lager som han använder och eftersom jag inte hade nappat på de tidigare tappade även hans försök i kvalitet. Vad sägs om denna:
Man: "Du, ursäkta... igen... men jag måste fråga dig... jobbar du för något företag?"
Jag: "Eehhh... jaa, det kan man väl säga. Hur så?"
Man: "Ja, joo... jag tänkte på din klädsel. Du är så propert klädd så jag tänkte att du måste ju jobba på något företag."
Jag: Tyst och såg nog mest ut som ett frågetecken.
Jag tror nog aldrig att någon har kallat min stil proper och kvällen till ära är det definitivt inte ett ord jag skulle valt själv. Kvällens outfit bestod av oversizelinne, Acneboots, svarta stuprör från Cheap Monday och en knallblå vintagekavaj, toppat med lite stora smycken. Typisk uniform à la rockig modetjej alltså.
Frågan jag ställer mig själv är hur man klär sig i hans ögon om man INTE jobbar för ett företag? Och med tanke på att de flesta människor faktiskt jobbar för ett så måste han endast träffa en viss sort. Men med tanke på hans alkoholintag hade han lika gärna kunnat kalla mig blondin, hans berusningsnivå var ungefär så illa.
Kvällen i övrigt diskuterade vi mest favoritämnet nummer ett: sex men även saker som vad man köper till en kille som fyller år. Mitt förslag: nya underkläder. Till sig själv.
Musiken var bra såklart, när de spelade Arcade Fire tänkte jag en sekund eller två på Badankan som befann sig på andra sidan stan. Men sen kände jag ett andetag i nacken och det var så långt ifrån Badankans som man kan komma utan tillhörde istället min nyfunne manlige vän i baren. Rysning.
När Riche tyckte att det var dags att kasta ut folket var vi duktiga nog att åka hem. Facebook fick totalfnatt och aktiviteten vid 02.30 var febril, vad hände egentligen? Allt ifrån vänner till killar och potentiella booty calls terroriserade min inbox. Men jag åkte hem. Ensam.
Men vilken fin kväll!
Sol
Suttit på balkongen i ett par timmar nu, årspremiär! Tillräckligt soligt för att leta upp solskyddskrämen, den bästa är utan tvekan Solar Defense Booster från Dermalogica. Sen jag började använda den blir jag både brunare och huden blir len som baken på en baby, bränner mig heller aldrig. Vidrigt dyr kan tyckas först men värt varenda krona.
Igår blev det en spontankväll på Riche med fina Nathalie. En kväll som förtjänar ett eget blogginlägg, ska bara njuta av de sista solstrålarna på balkongen. Suck.
Igår blev det en spontankväll på Riche med fina Nathalie. En kväll som förtjänar ett eget blogginlägg, ska bara njuta av de sista solstrålarna på balkongen. Suck.
lördag 16 april 2011
Framtidsvision?
Dumdristig. Impulsiv. Orädd.
Alla ord är de ord som kan beskriva min person just nu och vad jag precis gjort. Går på magkänsla och all-in. Som vi säger på jobbet: KBK! (Kör ba' kör!)
Det känns bra men stort. Omöjligt? Nej. Svårt? Vansinningt!
Denna gång har det absolut inte något att göra med killar eller något ens i närheten av det. Citerar mina favoriter Cut Copy:
"Do you hear that voice inside your head, whispering to live you dreams instead?"
Drömmar är till för att uppfyllas.
Alla ord är de ord som kan beskriva min person just nu och vad jag precis gjort. Går på magkänsla och all-in. Som vi säger på jobbet: KBK! (Kör ba' kör!)
Det känns bra men stort. Omöjligt? Nej. Svårt? Vansinningt!
Denna gång har det absolut inte något att göra med killar eller något ens i närheten av det. Citerar mina favoriter Cut Copy:
"Do you hear that voice inside your head, whispering to live you dreams instead?"
Drömmar är till för att uppfyllas.
torsdag 14 april 2011
Words by Morrissey
Idag har jag nynnat på de här raderna hela långa dagen:
"You have never been in love until you've seen the stars reflect in the reservoirs. And you've never been in love until you've seen the dawn rise behind the home for the blind".
Morrissey: du har gjort min dag.
"You have never been in love until you've seen the stars reflect in the reservoirs. And you've never been in love until you've seen the dawn rise behind the home for the blind".
Morrissey: du har gjort min dag.
Migrän
Låg aktivitet på bloggen idag, migrän på ingång och bara att ta mig igenom arbetsdagen blir en pärs. BRB tho.
tisdag 12 april 2011
Suburbia
På väg hem, någonstans vid Tjärhovsplan ungefär, spelades den här på min Spotify och det var bara så perfekt just då. När den perfekta låten spelas vid det perfekta tillfället är det omöjligt att inte le stort och ta ett lätt glädjeskutt. För det får man. Det bör man.
En svart popsjäl
En svart men väldigt vacker själ; så beskrev en bekant mig en gång. Det var första gången någon beskrev min själ som mörk men också första gången jag verkligen kände mig sedd för den jag är. Och jag tycker om den jag är.
En svart själ innebär inte en olycklig själ.
Min svarta själ finner bara det mörka vackert.
Jag älskar min pop och min rock. Att fälla en tår eller två till Nick Cave är vackert och jag gör det av lycka, inte för att plåga mig själv. Hans musik är bland den finaste jag vet. När det gäller musik har jag alltid föredragit moll före dur. Och allra helst med texter som är så vackra att det gör ont.
"...we define our moral ground but when I crawl into your arms everything comes tumbling down" sjunger Nick Cave med sin mörka, svårmodiga röst men jag ler. Åh så jag ler. För mig gudomliga ord som beskriver exakt hur det känns att tycka om någon; hur jag känner när jag tycker om någon. Allt blir sekundärt och glöms bort när han tar mig i sina armar. För mig är Nick Cave och hans mörker skönhet.
En svart romantisk själ. Det är jag.
"Through every forest, above the trees, within my stomach, scraped off my knees. I drink the honey inside your hive. You are the reason I stay alive".
Closer med Nine Inch Nails. Kanske historiens sexigaste låt och den jag skulle ha strippat till om jag någonsin av någon märklig anledning hade blivit strippa. Med min svarta piska i högsta hugg förstås.
Det mörka är sexigt.
Jag sätter ord på mina känslor, det har jag gjort sen barnsben. När mina vänner skrev dagbok skrev jag dikter, ofta med en bitterljuv, dämpad känsla. Dikterna var mina dagböcker och när jag läser dom kan jag än idag minnas varför jag skrev dom. Till vem jag skrev dom.
Flera av mina vänner skulle förmodligen inte kännas vid min mörka beskrivning. De ser mig som den positiva, leende vännen som har nära till skratt. Men de har inte sett mig, på riktigt. Eller så väljer de att inte se den sidan.
Jag vet vem jag är och jag är stolt över den jag är.
Stark. Det ordet använder ofta en nära vän om mig. När det stormar är jag den man kan hålla i handen. Jag släpper den inte.
Så även om min själ är svart är inte hjärtat det. Det är stort. Och lyckligt. Men ensamt.
En svart själ innebär inte en olycklig själ.
Min svarta själ finner bara det mörka vackert.
Jag älskar min pop och min rock. Att fälla en tår eller två till Nick Cave är vackert och jag gör det av lycka, inte för att plåga mig själv. Hans musik är bland den finaste jag vet. När det gäller musik har jag alltid föredragit moll före dur. Och allra helst med texter som är så vackra att det gör ont.
"...we define our moral ground but when I crawl into your arms everything comes tumbling down" sjunger Nick Cave med sin mörka, svårmodiga röst men jag ler. Åh så jag ler. För mig gudomliga ord som beskriver exakt hur det känns att tycka om någon; hur jag känner när jag tycker om någon. Allt blir sekundärt och glöms bort när han tar mig i sina armar. För mig är Nick Cave och hans mörker skönhet.
En svart romantisk själ. Det är jag.
"Through every forest, above the trees, within my stomach, scraped off my knees. I drink the honey inside your hive. You are the reason I stay alive".
Closer med Nine Inch Nails. Kanske historiens sexigaste låt och den jag skulle ha strippat till om jag någonsin av någon märklig anledning hade blivit strippa. Med min svarta piska i högsta hugg förstås.
Det mörka är sexigt.
Jag sätter ord på mina känslor, det har jag gjort sen barnsben. När mina vänner skrev dagbok skrev jag dikter, ofta med en bitterljuv, dämpad känsla. Dikterna var mina dagböcker och när jag läser dom kan jag än idag minnas varför jag skrev dom. Till vem jag skrev dom.
Flera av mina vänner skulle förmodligen inte kännas vid min mörka beskrivning. De ser mig som den positiva, leende vännen som har nära till skratt. Men de har inte sett mig, på riktigt. Eller så väljer de att inte se den sidan.
Jag vet vem jag är och jag är stolt över den jag är.
Stark. Det ordet använder ofta en nära vän om mig. När det stormar är jag den man kan hålla i handen. Jag släpper den inte.
Så även om min själ är svart är inte hjärtat det. Det är stort. Och lyckligt. Men ensamt.
måndag 11 april 2011
Neon
Sommaren närmar sig och med det färgexplosionen på kläder, accessoarer och smink. I år är neonfärgerna tillbaks på allvar, framförallt på ögonlocken och jag minns med skräckblandad förtjusning min fascination av neonrosa och äppelgrön ögonskugga åren efter milleniumskiftet. Kommer jag våga överge min älskade svarta eyeliner? Måste nog fundera på det ett tag. Men fin är Diors sommarlook.
Michael
Min absoluta favorit bland de modeller som jag har jobbat med till idag är fortfarande Michael Whittaker från Nya Zeeland. Blir därför så glad när jag läser om att det går väldigt bra för honom och att han bokas flitigt av alla från Dior till Diesel. Under jobbet vi gjorde ihop spelade vi Nine Inch Nails och Slipnot högt, stämningen var avslappnad och på topp eftersom fotografen och jag är goda vänner. Whittaker är trevlig och väldigt talangfull som modell samt har en kropp som inte är av denna värld. När han på skämt bad mig knäppa upp hans byxor blev det därför svårt att inte fnissa.
Någon som på allvar dock bad mig göra det vid ett annat tillfälle var en brasiliansk modell. Samma kille högg dessutom tag i mig efter att byxorna åkt av, drog mig nära och ville dansa salsa- endast iförd kalsonger. Make up-artisten suckade lite avundsjukt. Trevligt minne.
Någon som på allvar dock bad mig göra det vid ett annat tillfälle var en brasiliansk modell. Samma kille högg dessutom tag i mig efter att byxorna åkt av, drog mig nära och ville dansa salsa- endast iförd kalsonger. Make up-artisten suckade lite avundsjukt. Trevligt minne.
Bilder från Why Not Models Milan.
Friends forever
Avslutade precis en tvåtimmarsfika med finaste K i Göteborg. Ja inte fysiskt såklart, dataskärmen kom i vägen. Älska Skype. Kanske, kanske blir det i slutändan som jag vill och hennes nya hemstad blir Stockholm. Om allt går vägen, så kan den här sommaren bli den bästa på länge; alla mina bästa vänner samlade inte i bara samma land för en gångs skull, utan även samma stad. I så fall kommer jag och K då med största sannorlikhet oftast att skådas under Debasers palmer eller på Kåkens terass. Håller tummarna!
Because I know u love it.
Because I know u love it.
söndag 10 april 2011
Sova
Jag älskar att somna till musik. Igår somnade jag till Nick Cave & The Bad Seeds. Så vackert. Det stormar emotionellt inombords just nu och Nick Cave sätter ord på musiken i min svarta själ.
Ljus
Fick 2 st lampor av min mor idag, lampfoten består av en obehandlad träbit- tänk stubbe. Eller, det ÄR faktiskt en stubbe. På den en lampskärm, så basic men snyggt och perfekt till min råa inredningsstil. Älskar betong, trä och rost. I bokhyllan har jag tegelstenar som min far letat upp på tomten ute på landet. Bara en sån sak.
Under bordet
Åh denna ständiga diskussion om kvinnor och män; deras skillnader och likheter, rättigheter och skyldigheter. Nu gäller det kvinnor vs. män och deras alkoholkonsumtion; tåla eller inte? Hur mycket? Och var går egentligen gränsen för FÖR mycket?
DN med flera skriver om att experter inom Folkhälsoinstitutet konstaterar att män löper större risk än kvinnor att skadas av alkohol, inte tvärtom som tidigare sagts. Man skulle därför kunna höja kvinnors toleransnivå till densamma som för män där den rekomenderade maxnivån ligger på 14 glas vin/vecka jämfört med 9 glas vin/vecka för kvinnor. Men det går inte hävdar Folkhälsoinstitutet då "det skulle skapa starka reaktioner bland såväl praktiker som politiker".
Orka.
Däremot kan vi kanske enas om att män och kvinnor KAN reagera olika vid berusning. Ja, män kan ha en tendens att lättare bli aggressiva, det är ju uppenbarligen vetenskapligt bevisat. Återigen av Folkhälsoinstitutet. Men det är långt ifrån alla som blir det och även om kvinnor generellt sett kanske har närmare till tårar än aggressivitet finns det ju de som blir rent rabiata vid berusning.
Har för övrigt på senaste upptäckt att "rabiat" och "epitet" är ord jag använder lite för ofta.
Nåväl.
Alla som har druckit några gånger i sitt liv vet att männsikor klarar olika mängder alkohol- oavsett kön. Jag känner både killar och tjejer som klarar kopiösa mängder alkohol men jag känner även de som inte hanterar den alls. Hur mycket man klarar av att dricka handlar om så mycket mer än bara X- och Y-kromosomer utan snarare om fysiska förutsättningar, ålder och psykisk status.
Jag har vid rätt många tillfällen lyckats- rent ut sagt- supa killar under bordet, senast för någon månad sen. Killar och män som varit unga, äldre, långa, korta, välbyggda eller smala. Det enda de haft gemensamt har varit deras oförmåga att stå emot min charm och sin egen toleransnivå. Är jag en proffsdrickare? Nej, absolut inte. "Bättre" än de flesta tjejer? Kanske. Eller så dricker jag bara taktiskt och med en fingertoppskänsla för när man ska svälja och när man spottar.
Så nästa gång, håll i hatten, kanske är det din tur att få åka!
PUSS!
DN med flera skriver om att experter inom Folkhälsoinstitutet konstaterar att män löper större risk än kvinnor att skadas av alkohol, inte tvärtom som tidigare sagts. Man skulle därför kunna höja kvinnors toleransnivå till densamma som för män där den rekomenderade maxnivån ligger på 14 glas vin/vecka jämfört med 9 glas vin/vecka för kvinnor. Men det går inte hävdar Folkhälsoinstitutet då "det skulle skapa starka reaktioner bland såväl praktiker som politiker".
Orka.
Däremot kan vi kanske enas om att män och kvinnor KAN reagera olika vid berusning. Ja, män kan ha en tendens att lättare bli aggressiva, det är ju uppenbarligen vetenskapligt bevisat. Återigen av Folkhälsoinstitutet. Men det är långt ifrån alla som blir det och även om kvinnor generellt sett kanske har närmare till tårar än aggressivitet finns det ju de som blir rent rabiata vid berusning.
Har för övrigt på senaste upptäckt att "rabiat" och "epitet" är ord jag använder lite för ofta.
Nåväl.
Alla som har druckit några gånger i sitt liv vet att männsikor klarar olika mängder alkohol- oavsett kön. Jag känner både killar och tjejer som klarar kopiösa mängder alkohol men jag känner även de som inte hanterar den alls. Hur mycket man klarar av att dricka handlar om så mycket mer än bara X- och Y-kromosomer utan snarare om fysiska förutsättningar, ålder och psykisk status.
Jag har vid rätt många tillfällen lyckats- rent ut sagt- supa killar under bordet, senast för någon månad sen. Killar och män som varit unga, äldre, långa, korta, välbyggda eller smala. Det enda de haft gemensamt har varit deras oförmåga att stå emot min charm och sin egen toleransnivå. Är jag en proffsdrickare? Nej, absolut inte. "Bättre" än de flesta tjejer? Kanske. Eller så dricker jag bara taktiskt och med en fingertoppskänsla för när man ska svälja och när man spottar.
Så nästa gång, håll i hatten, kanske är det din tur att få åka!
PUSS!
Jag.
Come sail your ships around me
And burn your bridges down.
We make a little history baby
Every time you come around.
Come loose your dogs upon me
And let your hair hang down.
You are a little mystery to me
Every time you come around.
We talk about it all night long
We define our moral ground.
But when I crawl into your arms
Everything comes tumbling down.
And burn your bridges down.
We make a little history baby
Every time you come around.
Come loose your dogs upon me
And let your hair hang down.
You are a little mystery to me
Every time you come around.
We talk about it all night long
We define our moral ground.
But when I crawl into your arms
Everything comes tumbling down.
Come sail your ships around me
And burn your bridges down.
We make a little history baby
Every time you come around.
Your face has fallen sad now
For you know the time is nigh
When I must remove your wings
And you, you must try to fly.
Come sail your ships around me
And burn your bridges down.
We make a little history baby
Every time you come around.
Come loose your dogs upon me
And let your hair hang down.
You are a little mystery to me
Every time you come around.
And burn your bridges down.
We make a little history baby
Every time you come around.
Your face has fallen sad now
For you know the time is nigh
When I must remove your wings
And you, you must try to fly.
Come sail your ships around me
And burn your bridges down.
We make a little history baby
Every time you come around.
Come loose your dogs upon me
And let your hair hang down.
You are a little mystery to me
Every time you come around.
Och för den som inte känner till låten:
lördag 9 april 2011
Så.
I don't believe in the existence of angels
But looking at you I wonder if that's true
But if I did I would summon them together
And ask them to watch over you
To each burn a candle for you
To make bright and clear your path
And to walk, like Christ, in grace and love
And guide you into my arms
But looking at you I wonder if that's true
But if I did I would summon them together
And ask them to watch over you
To each burn a candle for you
To make bright and clear your path
And to walk, like Christ, in grace and love
And guide you into my arms
Depeche igen
Idag tänker jag lyssna uteslutande på Depeche Mode. Bara för att det är en sån dag och bara för att jag inte är som alla andra.
fredag 8 april 2011
Somebody
Hörde en tjej berätta för sin kompis om sitt kommande bröllop. Som första låt och den hon går uppför altargången till har hon valt denna. Jag förstår henne. Precis. Själv skulle jag nog inte klara av det, blir nog alldeles för känslosamt. Den här Depechelåten säger allt, kunde verkligen inte sagt det bättre själv.
Dagens världens bästa låt
Och inte bara det utan veckans, månadens och kanske årets bästa låt. Att man dessutom får höra den varje gång man går ut gör mig ännu lyckligare. Det här är min låt i år så är det bara. ÄLSKAR.
Bruno & Badankan
På torsdagskvällen gav jag mig ut i stormen tillsammans med min popfrisyr. Kanske hade vindrufsfrisyr varit ett bättre alternativ men den som vill vara fin får lida pin. Kliché. Målet var Brunogallerian och lite mingel: mode och mingel- alltid välkommet.
Att gå in på Bruno kvällstid är som att träda in i poppojksparadiset. Icke existerande ord men ok. Paradis även denna gång, så jag och Emelie suckade av ren njutning, gick in på Whyred och drack lite vin.
Kunde ha satt vinet i halsen men klarade mig precis när jag kände någons blick och vem dök upp om inte Badankan? Första mötet sen Avslutet. Kanske inte helt oväntat att han skulle kunna dyka upp där och då men var ändå inte riktigt beredd på det. Känslan? Helt ok. Känslan att senare se honom med en annan tjej? Ok den med. Valet av tjej eller deras relation till varandra väljer jag att varken kommentera eller spekulera i, whatever makes u happy babe.
Han var fin och sig lik; glad som alltid. Visst slogs jag av tanken på vad som hade kunnat bli men nu blev det ju inte så. Kanske hade det ändå inte fungerat eller så hade det gjort det. Finns det något mer frustrerande än att inte få veta? Nej.
Bruno i mitt hjärta.
Att gå in på Bruno kvällstid är som att träda in i poppojksparadiset. Icke existerande ord men ok. Paradis även denna gång, så jag och Emelie suckade av ren njutning, gick in på Whyred och drack lite vin.
Kunde ha satt vinet i halsen men klarade mig precis när jag kände någons blick och vem dök upp om inte Badankan? Första mötet sen Avslutet. Kanske inte helt oväntat att han skulle kunna dyka upp där och då men var ändå inte riktigt beredd på det. Känslan? Helt ok. Känslan att senare se honom med en annan tjej? Ok den med. Valet av tjej eller deras relation till varandra väljer jag att varken kommentera eller spekulera i, whatever makes u happy babe.
Han var fin och sig lik; glad som alltid. Visst slogs jag av tanken på vad som hade kunnat bli men nu blev det ju inte så. Kanske hade det ändå inte fungerat eller så hade det gjort det. Finns det något mer frustrerande än att inte få veta? Nej.
Mästerfotografen Emelie med yours truly.
Bruno i mitt hjärta.torsdag 7 april 2011
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)