Jag mötte Lassie

Ibland kan saker som ses som obetydliga i vissa människors ögon visa sig livsviktiga för andra. Så är det nog vad gäller historien från helgens äventyr som jag tänkte dela med mig av.

Lördagen var den bästa lördagen på väldigt länge. Trots resdag med obligatoriskt obarmhärtigt tidig väckning för en lördag. Eftermiddagen ägnades åt hederligt tjejsnack över några koppar serbiskt kaffe. Det kaffet är precis likadant som turkiskt, grekiskt etc, ja ni fattar... same same but different. Och alla hävdar de att "det HÄR är äkta ..... kaffe". På kvällen ersattes kaffet av öl och sen adderades bowling till öldrickandet. Men det var på den spontana efterfesten som varade till sisådär 05.00 som verkligen har etsat sig fast i minnet.

Runt köksbordet gled samtalsämnet någon gång under natten in på fotboll. Och börjar man prata fotboll så är det lätt att man börjar prata om Zlatan. Så även denna gång. Och eftersom jag bott i Milano i många år fick jag ju frågan vad jag tyckte om honom, om jag träffat honom etc. Så självklart drog jag min "Jag mötte Lassie"-historia om när jag och Zlatan möttes. För ja, det har vi. Inte i Italien utan för 10 år sen i Grekland men historien är en tung en som bara blir roligare ju längre tiden går och ju större Zlatan blir. Men den historien tar vi någon annan gång. Den är personlig men minnesvärd.

Sällskapet var minst sagt imponerade av min historia och här någonstans såddes ett frö i ett av killarnas huvud så han kände att han ville dela med sig av något häftigt han med. Fast i hans historia byttes Zlatan ut mot Kim Källström. Ja, eller om vi nu ska vara riktigt petiga så egentligen Kim Källströms BROR. Det visade sig att han var ju i princip bundis med Källström. För han hade ju gått i samma skola som en tjej som nu är ihop med Källströms... bror:

"Jag känner faktiskt Kim Källström, visste ni det? Eller, jag har träffat honom och skakat hand med honom. Fattar ni, skakat HAND med honom! Och man skulle i princip kunna säga att Källström hjälpte till när vi la om vår gräsmatta. Eller, alltså... egentligen var det ju hans BROR som hjälpte till, men det är ju nästan samma sak. Ja, för sen kom Kim Källström och hämtade sin brorsa så jag såg honom på andra sidan gården. Fattar ni?!?"

Jag valde att inte berätta fler historier för det gjorde mig så glad att se glädjen och stoltheten i killens ögon. Så jag unnar honom det. Kort efter detta däckade han men han gjorde det säkert lycklig. För han är ju trots allt nästan polare med Kim Källström.